Kan vi ge havet
mer än vi tar?

Något händer under ytan.

En tyst förändring pågår längs kusten. I Skagerrak är åtta av tio sockertångsskogar borta. I norr har sjöborrar betat ner omkring 5 000 kvadratkilometer tångskog och lämnat efter sig det forskarna kallar sjöborreöknar. I Oslofjorden är tillståndet enligt norska Miljødirektoratet allvarligt: torsken är nästan borta, och tre fjärdedelar av kvävet som rinner ut i fjorden kommer från avlopp och jordbruk.

Det som försvinner är inte dekoration. Tångskog och ålgräs är uppväxtområden för vår fisk. De lagrar kol, producerar syre och renar vattnet, tyst och gratis, år efter år. Norska Havforskningsinstituttet uppskattar att tångskogen ensam ger Norge värden för nära sju miljarder kronor om året. Men kronor är bara halva historien. Försvinner skogen, försvinner både djurlivet som lever i den och värdena den skapar.

Källor: NIVA, Havforskningsinstituttet, Miljødirektoratet.

En art, två syften.

Terralgea lever av havet, men tar inget från det. Algerna i Pure Ulva odlas i havet och skördas därifrån, som en gröda. Med Terralgea Restore vill vi undersöka om vi också kan ge något tillbaka: använda naturens egna verktyg för att bygga upp det som försvagats.

Restore bygger på det vi redan kan: samma art och samma kompetens som Pure Ulva. Skillnaden ligger i syftet. Arten anpassas efter vattnet, Ulva fenestrata i saltvatten och Ulva intestinalis i bräckt vatten.

Därför Ulva.

Ulva är en av de alger som tar upp näring mest effektivt. Den hämtar kväve ur vattnet medan den växer, och avger syre. Samma process som gör fjorden friskare gör också algen proteinrik.

Metoden: sporer på sten.

Algsporer fästs på små stenar och odlas fram innan de sätts ut i försvagade kustområden. Metoden är beprövad i nordiska vatten och är internationellt känd som ”green gravel”.

Nordic SeaFarm, producenten av råvaran som används i Pure Ulva, producerar även green gravel för Terralgea. De bidrar med kompetens och fälterfarenhet från odling av Ulva.